Mardrömmen
Det var länge sedan jag hade en mardröm. Hade nu en jättejobbig förra natten. Egentligen var den inte läskig så som med stora gröna monster med ormarmar som äter upp dina fötter, eller som sist jag hade en mardröm för något år sedan då alla mina nära och kära blev slaktade. Inte så, utan den här drömmer var jag ständigt jagad. Sen blev jag helt galen för att ingen trodde mig. Helt kocko. Den som jagade mig var då mitt ex och hans folk. Mitt ex hade en magisk nyckel som kunde ta kontroll över andras liv så länge han var den som höll nyckeln i handen. Han planerade att ta över hela världen. Han började med att ta kontroll över mig. Det fanns ingenting jag kunde göra. Man var fullt medveten om vad som hände men man var inte den som kontrollerade kroppen. Vid något tillfälle lyckades jag ändå rycka mig ur förtrollningen och ta nyckeln ur hans hand. Jag sprang och sprang. De var hack i hälarna. Jag lyckades få ett litet försprång men visste att de snart skulle fånga mig. Så jag gömde nyckeln i en brevlåda för att förhindra världens undergång om då nyckeln återvände till hans ägo! De fick aldrig tag på mig, jag gömde mig. Det blev snabbt känt över hela stan att de letade efter mig. Det fanns nästan inga jag kunde lita på. Då jag berättade vad som hade hänt och vad som kommer att ske om han återfår nyckeln så var det ingen som trodde på mig. Den ständiga flykten och förtvivlan gjorde mig helt galen. Det sista gömstället visade sig vara på en av hans ladukrogar, på deras loft. Det var inte allt för genomtänkt. Han var nu närmare än någonsin och jag satt fast. Undergången var nu ett faktum...
...men så vaknade jag upp på Mallorca. I världens tryggaste famn. :)